Ibland kan kombination av gammalt och nytt ge överraskande resultat. Det finns några fantastiska objektiv från de analoga dagarna, vilka lätt kan anslutas till moderna digitalkameror med adaptrar. Ett av dessa är det ryska porträttobjektivet Helios 40-2 85mm f1,5. Man kan hitta en hel del teknisk information om det här på Internet- jag ger här några användningstips som bygger på personliga erfarenheter.
Först av allt: Helios 40 är ett helt manuellt objektiv! Den som inte gillar att ta bilder utan autofokus, helautomatisk bländarkontroll och stabilisator bör hålla sig borta från detta objektiv. Med Helios måste man manuellt ställa in fokus och bländare. Detta är inget objektiv för snabba snapshots!

Objektivet är en riktig koloss, det väger nästan ett kilo. Å andra sidan är det med f1,5 mycket ljusstarkt och solid. Helios 40 har kultstatus i vissa kretsar kallas respektfullt för "Bokeh-monstret". Inte utan anledning, tror jag.

Helios 40 har en så kallad förvalsbländare, i motsats till en automatisk bländare som används i de flesta M42 objektiv. Man ställer först in bländaren manuellt med ett ringreglage, men bländaren är fortfarande öppen. Den stängs först till det inställda värdet när man vrider på ett andra inställningsreglage strax bakom. Det krävs lite övning, men man vänjer sig snabbt vid denna omständliga mekanism.

På grund av sin höga ljusstyrka f1:1.5 har objektivet ett mycket kort skärpedjup. Detta gör att objektet kan presenteras framför en oskarp, nästan ”flytande” bakgrund. Objektet blir på detta sätt centrerat av den omgivande suddiga, impressionistiska bakgrunden.

Helios 40-2 erbjuds ofta nytt på Internet, man kan tex. köpa det med Nikon eller Canon-anslutning. Jag köpte det med en traditionella M42 skruvanslutning, så att jag kan ansluta den till adaptrar för olika kameror. Detta fungerar utan problem på exempelvis en Canon 5D. Om adaptern för Nikon-bajonettanslutning måste här nämnas att den inte kan fokusera på oändlighet. Detta är bara möjligt om man använder en adapter med korrigerande lins - vilket jag inte skulle rekommendera, eftersom de billiga linserna påverkar de optiska egenskaperna negativt hos objektivet. För porträtt med Helios 40 och en fullformat Nikon är en enkel adapter utan lins tillräcklig eftersom man ändå bara fokuserar på nära håll.

För att skapa cirkulär "Swirl-effect" i oskärpa, måste man välja en så strukturerad bakgrund som möjligt. Tänkbara bakgrunder är tex. ljus som faller genom ett lövverk, en reflekterande och strukturerad vattenyta eller många enskilda ljus från en nattscen. Roligast är objektivet att arbeta med om bländaren är helt öppen eller endast något sluten. På grund av det enorma ISO-utbudet i digitala kameror, kan man enkelt ställa in exponeringen genom att justera tid och ISO - alltmedan bländaren är öppen.
Även avståndet till objektet påverkar effekten - ju närmare man kommer desto starkare blir oskärpan i bakgrunden. Men det korta skärpedjupet gör å andra sidan porträtt på för kort avstånd omöjligt. Här måste man därför hitta en fungerande kompromiss.

Här är en testserie som visar objektivets bokeh vid olika bländarinställningar. Bilderna är tagna på en plattform på tågstationen Stockholm Östra station, utan blixt eller reflektor, bara med det befintliga ljuset från vänthallen.